Euroscola projektet 2004

Hösten 2003 är här och ungefär 30 ivriga elever sitter i Tom Backs klassrum och väntar på vad Sonja Granbacka och Tom Back, ledare för Euroscola-projektet, skall berätta om det äventyr vi nu alla anmält oss till... Förväntningarna är många och för min del består den största delen av förväntan i att få åka iväg på själva resan.

Informationen är diger; vi får veta att projektet kommer att motsvara en gymnasiekurs och att det mesta arbetet kommer att vara självständigt, med grupparbeten, läxor och uppgifter. Vi kommer att ha ungefär en lektion per vecka i den första perioden och enstaka möten senare. De flesta i gruppen är abiturienter, vi fem tvåor håller ihop sittandes lägst bak i klassen. Vi fem får senare uppgiften att dokumentera det hela från början till slut. Foton och text skall komponeras ihop till en hemsida, genom vilken alla deltagare senare också kan värva sponsorer.

Nu, nästan nio månader senare, ganska nyligen hemkommen från resan, är det främst resan man kommer ihåg av vårt projekt, men tidsmässigt var den ju bara en liten del av (som Tom valde att kalla det;) PEDES-I projektet. Såhär minns jag, Lena Höglund, vårt upplevelsefyllda Euroscola-projekt.

Projektet inleddes med att vi tillsatte en reseledargrupp, som tog reda på allt om flyg, tåg och hotell. Rubrikerna för grupparbetena delades sedan mellan grupperna. Själv arbetade jag med Alexandra Sundqvist och Jenny Pettersson kring rubriken "Vett och etikett för en turist i Frankrike", medan de två andra tvåorna Erica Löfholm och Emma Audas gjorde ett grupparbete om Strasbourg. Andra grupper fick rubriker som; "Flora och fauna i Alsace", "Handelsvägar till Paris genom tiderna" eller "En översikt över byråkratin i EU".

På den första lektionen gick vi igenom Europas historia i korthet fram till dagens EU och därifrån sedan till olika avtal och fördrag. Vi fortsatte sedan med EU:s uppbyggnad och vi fick bekanta oss med EU och dess verksamhet genom att t.ex. i vår första läxa ta reda på vilka finländare som sitter i EU –parlamentet och vilken uppgift de har via Internet, vilket för övrigt kom att bli vår främsta informationskälla. Vi fick tips om stödaktiviteter och kontakter just på Internet. Senare fick vi också ett lagom överviktigt kompendie innehållande all information vi någonsin kunde behöva + alla våra grupparbeten.

Vi fick också besök av Gunvor Häggman från EU-kontoret Carrefour Svenskfinland i Oravais, som berättade om vad kontoret finns till för och också litet om EU i allmänhet. Gérard Montpellier besökte också vår grupp för att berätta om Frankrike och skillnader mellan Finland och Frankrike, efter att själv ha bott i Finland i många år. Bland de ämnen vi diskuterade kan nämnas media, filmer och speciellt intresserade uttrycket "cognito, ergo sum" (=jag tänker, alltså finns jag), vilket vi för övrigt kom fram till att av någon anledning inte är lika allmängiltigt i Finland...

Veckorna innan resans avfärd träffades vi också två gånger efter skoltid, då vi gick igenom programmet både i Paris och Strasbourg och arbetsuppgifterna som givits till oss i förväg - att bilda arbetsgrupper med teman som: "Europeisk demokrati", "Miljöfrågor", "Europeiska värderingar i ett globalt perspektiv", "Ungdom" och "Europas framtid".

Så plötsligt en morgon stod vi alla förväntansfullt på Kronoby flygplats och checkade in.

Vi var på väg.